Följande text är inspererad och information sammanfattad från
The English School: an underexploited resource in IR
Barry Buzan (2001)
Inom den Engelska Skolan fokuserar man huvudsakligen på det internationella samhället, detta ligger mellan det internationella systemet (realism) och världssamhället (liberalistiskt).
Den Engelska Skolan är inte fulländad utan snarare underarbetad och det är mycket som behövs klargöras inom skolan exempelvis olika samband och kopplingar till övriga teorier. Dock är den en potentiell utmaning till de övriga teorierna inom IR (fältet för studien av Internationella Relationer) som länge splittrats av kampen mellan främst Liberalismen och Realismen.
Kort historia om Engelska Skolan (ES)
Man kan dela in den i 4 faser:
- Den första börjar med grundandet av den brittiska kommittén år 1951. Under denna period fokuserade man på det internationella samhället → för att forma en teori om IR.
- Den andra fasen är mellan 1966- 1977 och då fokuserade man på naturen av det västerlänska samhället. Vilket öppnade uppför en exploatering av det internationella samhället genom historien. Även en yngre generation började komma med.
- Den tredje fasen är mellan 1077 och 1992. Man kan säga att det är under denna tid som ”facklan passa över” till den yngre generationen. Den brittiska kommitténs arbete kommer till ett slut (efter Bulls död) och det var under denna tid som den engelska skolan fick sitt namn ES. Och mycket av grunden för ES lades.
- Den fjärde fasen börjar vid 1992 och håller än på. Den kännetecknas av ES skrivare, med få eller inga kopplingar till British Comitteé, och de var mer öppna att arbeta med ES idéer och närma sig dem i en vidare blick av utvecklingen inom Internationella Relationer Teorin, ex: se kopplingar/intressanta idéer från neorealismen, regim teorier, konstruktivis och globalisation.
Det var under den fjärdefasen som ES framgångsrikt hade reproducerat sig dels genom kraften av idéer som hade gått genom 3 generationer men även deras influens av flera av de redan etablerade perspektiven.
Det de lyckades göra under 1990-talet var att skaffa sig en plattform/forum som har haft en stor roll i att stimulera och orientera arbeten av tidigare generationer.
Men vad är det som knyter samman den Engenska Skolan? Vad är det som är den gemensamma grunden?
Tim Dunne (en teoretiker inom Engelska Skolan) har uttryck det med 3 pelare
- En tradition att höra sig för/fråga.
- En bred återberättande/speglande av/närmande av IR.
- Bryr sig om de normativa dimensionerna av IR teorier (en framtids vision/hur det bör se ut)
Richard Little (en annan ”stor” teoretiker inom ES) pekar även ut att, inom ES skiljer man på Internationellt system, Internationellt samhälle och Värlsdsamhälle. (tre olika traditioner) realism (Thomas Hobbes), rationalism (Hugo Grotius) och revolutionism (Immanuel Kant).
Tanken är att dessa element tillsammans bildar en helhetsbild av de Internationella Relationernas universum. Fast att varje element är konceptionistiskt och metodlogiskt skilda, suddas linjen ut/de smälter samman mellan varandras linjer.
Man måste se dem tillsammans för att alla de tre elementen är samexisterande och ”interplay” med varandra, Frågan är hur starka de är i relation mellan varandra (s. 467)
Den engelska skolan kan ses som en via media mellan Liberalismen och Realismen som har under en låg tid varit varandras motparter. Men den är även en nyckelsten till ett interdependent sett av koncept.
ES förvandlar den tidigare striden mellan dessa två (Liberalism och realism) genom att att säga att alla 3 begreppen behövs. På så vis kan man säga att ES största bedrift är att funtat rationalismen= det internationellt samhälle.
Men vad är då definitionen av ett internationellt samhälle?
”en grupp stater a8eller mer generellt en grupp av interdependenta politiska samhällen) som inte enbart formar ett system i den bemärkelsen att beteendet av varje är en betydande faktor i beräkningen av andra, men även att ha etablerat via dialog och överenskommelse gemensamma regler och institutioner för förhållningen mellan deras relationer och att det är i bådas intresse att överenskommelserna följs.'
(en kombination av det internationella systemet (Hobbesian/realism) med det sociala systemet (grotian/rationalism).
Huvudsaklika idén med Internationellt Samhälle:
På samma vis som individer lever i ett samhälle som de formar men även är formade av, på samma vis lever stater i ett internationellt samhälle som de formar och är formade av.
Detta sociala element måste sättas samman med realismens grova logik om anarki, om man ska få en meningsfull bild av hur systemet av stater fungerar.
Relationen mellan internationellt samhälle och världssamhälle är fundamentalt för ES-teorier. Men det finns et problem med definitionen av världssamhälle.
Den mer historiska synen av skolan som är representerad av Butterfield, Wright och Watson som menar att Världs-Samhället (i den formen av en delad gemensam kultur) är en grundförutsättning för det internationella samhället. Som Wright uttrycker det. ' Vi måste anta att ett stats system (så det är ett internationellt samhälle) kommer inte att uppstå utan någon form av gemensam kulturell aspekt mellan parterna' mycket av den historien visar på detta, från klassiska Grekland till det tidiga moderna Europa (stöttar synen med gemensam kultur är en behövlig förutsättning för det internationella systemet ska fungera).
Men i och med det europeiska samhällets expansion, så kom stater från andra kulturer att komma samman i denna kärna.
Frågan är då hur de gemensamma normerna, institutioner, principerna och kulturerna samspelar med deras inhemska/ annorlunda kultur etc. och ifall internationella normer är hållbara under dessa förutsättningar?
Men man kan även mena på att de tidigare nämnda faktorerna inte alls spelar roll varken historiskt eller funktionellt, för att ett internationellt samhälle ska växa fram.
Det finns en spänning mellan utvecklingen av världssamhälle och det internationella samhället.
Kan utveklingen av ett världssamhälle innebära att det underminerar staters suveränitet och det internationella samhället?
Argumentationen lyder. Utvecklingen av individers rättigheter och en internationell lag underminerar staters suveränitet. Expansionen av individers rättigheter hotar yttre, juridisk suveränitet genom att underlätta för utomstående inblandning i den inhemska (domestic life of) staten. Så oavsett om man säger att en gemensam kultur är viktig för det internationella samhället så kommer ett försök av att utveckla världssamhället (genom att ex. Genomföra en avancering av mänskliga rättigheter) leda till att stater undermineras och staterna som är grunden till internationellt samhälle. (grepp mot den Westphalian orden)
Frågan om internationella/världssamhället fortsätter att vara en intressant olöst gåta, och är ett problem inom den Engelska Skolan. Det främsta skillnaden i diskussionen är
Pluralism (lutar mot den realistiska sidan av rationalism) och Solidarisms (lutar mot den revlotionistiska sidan av ratinalism) syn på internationellt samhälle.
Den Brittiska kommitteen florerade inte endast pga de hade goda idéer och att det var bra folk utan även pga de hade en bra arbetsmetod. I dag har den engelska skolan inget kärnforum. Att ES inte har någon frontfigur behöver inte vara skadande, tvärt om kan det vara utvecklande. Men det som är problemet är att det inte finns någon kärna forum i ES. ES är idag större än vad den tidigare varit och den har fått en större global spridning. För många individer jobbar i isolering, dock att det är en stark sens av tradition så finns det ingen fördelning av arbetet, eller olika direktiv.
Den Engelska skolans ”research agenda” binder samman politiska teorier och IR teorier och erbjuder en stark länk till historisk sociologi, världshistoria, internationell lag, filosofi/etik, internationell politisk ekonomi (och möjligen makro-sociologi mer generellt och affärsstudier)
pga dennes inbyggda historik erbjuder den även ett alternativ till att utmana Westfilian-dominerade grunder inom mainstream IR teorier.
IR behöver skifta perspektiv så man inte ser IR teorier som alternativa (den ena exkluderar den andra) utan som olika aspekter av verkligheten.
Den Engelska skolan på så vis representerar en stark och distinkt närmande för att studera Internationella Relationer.
Under British Committee så fanns det en känsla av direktioner, koordinationer, en form av arbetsfördelning och såg till att utvecklingen 'cross-fertilized- genom hela ES comunity.
Om den ES nu ska ge en helhetssyn/vara en av de främst närmandet av IR så behöver de ge folk en känsla av att deras forskning har en platts inom schemat av saker och öka medvetandet av forskningsmöjligheters existens i projektet som helhet.
En av huvudorsaken att IR-teorier inte har slagit stort utanför sin cirkel är pga de är uppdelade i antingen eller. ex. Realism vs Liberalis.
ES = en bra/ den nuvarande bästa IR-teorin som församman dessa och inte är antingen eller, utan med sin breda bas som framställer en del av huvuddragen inom IR-teorier och på så vis återspeglar en *grand teori' projekt.
Relationen mellan internationell och världssamhälle:
Denna fråga är en olöst en inom ES. Krävs världs-samhälle som ett första stadium för internationellt-samhälle? Eller kan man ta en mer funktionell vy av hur ett internationellt samhälle utvecklas? Kan utveckling inom världssamhället hota det internationella (antingen genom att underminera staters suveränitet eller genom att blockera utvecklingen av solidarism)? Det som borde göras här är att definiera och prioritera att 'unpack' konceptet världssamhälle och istället mer noggrant förklara vad det faktiskt innehåller.
Spänningen mellan global och sub-global, speciellt regionala nivåer av internationellt samhälle.
Mycket av den ”klassiska” ES litteraturen verkar bygga på antagandet att 'base line story' är framträdandet av en distinkt Europeiskt internationell samhälle som utvecklas till ett globalt internationellt samhälle och upp och ner gångarna av ett globalt internationellt samhälle sedan dess.
För globalistisk och europacentrerad i sina antagande?
Internationell och värld behöver inte vara global
Krig och maktbalans i det internationella samhället
Om vi tar den demokratiskafreden på allvar och globalisation → att krig och makt-balans blir mindre viktigt för det internationella samhället än i historien. Detta kommer fortfarande att vara i intresse för de som studerat det internationella samhällets historia och även möjligen till vissa nuvarande regionala internationella samhällen. Men, men de är inte alls lika betydande som de var för väst, förr. Men om krig och maktbalans förr var kärnan i institutionen av klassisk europeisk internationellt samhälle vad har det då bytts ut mot? (Handel? Marknader? Stormakter? Säkerhetssamhällen? Och hur påverkar det aktören och opererar för det internationella samhället?
Historien av Internationellt samhälle:
ES vilja att ta sig an historien är en av teorins främsta egenskaper. Vi måste veta mer om historiska internationella system och samhällen för att placera våra egna erfarenheter i kontext.
På samma vis som det är viktigt att kolla tillbaka så behövs det lika mycket att ES appliceras på nutida och framtida studier om det är generellt sant at i det internationella SYSTEMET är den ekonomiska sektorn mer global än den politiska sektorn, vilket i sin tur är mer global än den sociala sektorn. Då är UU en perfekt platts att observera detta (problem och tillfällen)
Ett giftemål mellan ES-teori och EU-studier kan vara fruktsam på många olika vis...
Etisk, internationell lag, intervention och internationellt samhälle
Den normativa och etiska (etik) förfrågan fortsätter att vara robust.
Om internationellt samhälle handlar om delade normer regler och institutioner, så kan man tycka att det är nära relaterat med internationell lag. , men internationellt samhälle är ett vidare begrepp än internationell lag (om man ser till uppkomsten av internationell lag som grundar sig i en 'positiv' lag som gjordes för avtal mellan stater)....
Staten
Staten har varit centrum i ES-teorin. Till skillnad från neorealismen som sätter systemet i fokus. Det internationella systemet är skapat av enheter (för bättre förståelse om enheter kolla in inlägget om Internationella Systemet) och framförallt av de dominerande enheterna i systemet, och på så vis reflekterar deras inhemska karaktör. (anarki är vad man gör det till; Wendt's)
Men ES är fortfarande underutveklad på denna punkten och de måste förstå allt detta bättre än vad de gör nu.
